Anton Lindfors
Arbetsuppgift 1:
Prästen, fysikern och existensen
I radioprogrammet Teologiska Rummet, avsnittet “Prästen, fysikern och existensen” diskuterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, och professor emeritus prästen Anders Piltz, existensen.
Piltz menar att det i bibeln finns något
som är svaret på ett behov som inte vetenskapen kan eller ska svara på. Man
skulle inte öppna en fysikbok för svar om man fick ett cancerbesked eller
dödsbud. Detta är något jag håller med om, som jag ser det ansvarar vetenskapen
för att ta reda på hur världen, eller existensen, fungerar. Vad korrelationen
mellan allt är, och hur sambanden för existensen är strukturerade. Religionen,
kristendomen i mitt fall, förklarar inte hur utan fastmer varför.
Jesus Kristus säger exempelvis "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen
kommer till Fadern utom genom mig." (Joh 14:6) Religion och tron
till Gud handlar om vägen genom livet och inte om hur livet fungerar.
Dock finns det en motsättning min slutsats
eftersom den kristna skapelseberättelsen berättar hur vi är skapade och hur Gud
skapade existensen. Skapelseberättelsen lägger jag ingen större bokstavlig
mening utan snarare en symbolisk mening: skapelseberättelsen är för mig inget
mer än ett försök att förklara det som numera är vetenskapens ansvarsområde
innan vetenskapen grundats.
Danielsson replikerar att denna garant för
absolut mening kanske inte existerar utan det är måhända upp till var och en
att finna denna mening. I det påståendet håller jag delvis med honom. Enligt
mig är det upp till var och en att finna sin egen väg genom livet, religionen
är blott en vägvisare, en helig tröst som enligt mig är ett grundläggande
mänskligt behov och anledningen till att 85-90 % av världens befolkning är
religiös i något slag, de övriga procenten är antingen undantagen som bekräftar
regeln, eller så har de lyckats tillfredsställa behovet på något annat sätt.
Danielsson menar även att religion endast
förskjuter mysteriet ytterligare, då religionen hävdar svaret på gåtan om
existensen med en Gud, men denna Gud är i själv verket lika gåtfull som gåtan
själv. På så sätt för religionen inte resonemanget vidare. Varpå Piltz svarar
ungefär “Jag kan ibland gripas av en oemotståndlig vilja att tacka för
någonting, och vem ska jag tacka om det inte finns någon att tacka? [...] Då är
det alltså en fantomsmärta jag upplever av existentiell art. Och om jag tackar
Gud så upplever jag det som att jag utövar min mänsklighet på ett fulltonigt
sätt.” Detta tankeutbyte är väldigt intressant, eftersom det Danielsson säger
stämmer, men samtidigt kan inte vetenskapen ännu ge ett definitivt svar på
gåtan om existensen, således är alla gissningar lika bra. Det handlar helt
enkelt om vad man vill att svaret ska vara, tills det att den ena eller
andra sidan kan framlägga obestridbart bevis för att den har rätt, får vi komma
överens över att vara oense.
Mycket bra text Anton. Din text ger mig en idé om att omforma en av våra framtida lektioner. Tack för tipset! :) Just Well! :)
SvaraRadera