Emilie Törnblom Nilsson:
Mitt förhållningssätt
ifråga om religion och vetenskap
Förhållningssättet som står mig närmast
Jag anser att jag står närmast det tredje förhållningssättet om att
religion och vetenskap svarar på olika frågor.
Det är ett faktum att religionen har spelat en stor roll för oss genom
tiderna. Religion har funnits som ett svar på många svåra frågor som varför vi
finns, hur jorden blev till och så vidare. Innan vetenskapen gav svar på
viktiga frågor var det alltså religionen som vi vände oss till. Medan
vetenskapen utvecklas hela tiden, är föränderlig och kan ses som opålitlig så
har religionen alltid samma svar på våra frågor om livet och världen. Samtidigt
som religionen förklarar livet och världen så kan religion vara något bra för
människan på ett individuellt plan. När allting känns meningslöst eller när
livet inte går som man tänkt sig, så finns religion som hjälp för att kunna gå
vidare. Dessutom är bönen viktig inom många religioner. Att be kan ju fungera
som meditation eller som ett slags mantra för att komma på andra tankar när
något känns jobbigt. Den vetenskapliga meningen med livet, att inom biologin föröka sig, är
inte tillräcklig för att tillfredsställa våra mänskliga och komplexa hjärnor.
Det behövs enligt mig en djupare mening till varför vi finns. Där kommer
religionen in. Det kan alltså vara ett alternativ för att göra livet
meningsfullt och betydande för en själv.
Jag har alltså tre stycken grundläggande tankar om varför religion är
något bra. Men låt oss se vad religionen säger om nedanstående punkter.
Rätt och fel
Det kan uppstå många problem när det kommer till frågor där vetenskapen och
religionen tänker annorlunda kring. Speciellt om vad som egentligen är rätt och
fel. Det första som jag kan komma att tänka på är att det inte alltid går att
bevisa om vad som är korrekt eller inte. Detta är just på grund av att
vetenskapen är föränderlig. Det finns så klart vissa områden där vetenskapen
har slagit fast i vad som är rätt och vad som är fel. Men där det fortfarande
finns fundamentalister inom religionen som säger något annat. Till exempel en
fundamentalistisk kristen som säger att jorden blev till för 6000 år sedan,
fastän noga bevis finns på att jorden blev till långt innan det. Dessutom
behöver inte nödvändigtvis det rätta och det som är fel alltid utmärkas eller
konfronteras. Till exempel skulle en kristen tjej, som tycker att det är fel att ha sex innan äktenskapet för att det står så i
bibeln, troligtvis inte tuta i någon annan kristen tjej att tänka likadant.
Det är ju båda tjejernas enskilda val. Likaså är det för troende och
icketroende som inte har samma värderingar men som ändå kan umgås, eftersom att
de accepterar varandras val i livet.
Alltså behöver inte frågan om rätt och fel vara så värst betydande för andra.
Symbolisk tolkning
En religiös troende person tolkar oftast sin heliga skrift. Att Jesus bröt
mot naturlagarna och gick på vatten behöver inte motbevisa vetenskapen utan kan
ske som en tolkning. Här kommer också rätt och fel in. De som tolkar bibelns berättelser
till symboliska skildringar har säkert en annan uppfattning om vad som är rätt
och fel.
Karl Marx
Marxismen är ateistisk och Karl Marx menade att religion är ”folkets
opium”. Han menade då att Gud skapats av oss människor, inte att Gud skulle ha
skapat oss. Det vill säga att religion bara är påhittat av människor för att
finna ett tidsfördriv. Men är inte religion som ett opium bra då? Ett sätt att
hitta sig själv och finna mening med livet utan att känna sig ensam eller
övergiven. Någon som har mist hela sin familj har ju då sitt “opium” att ta
vara på.
Förhållningssättet som står längst från mig
Förhållningssättet som jag minst står bakom är det andra som handlar om att
religionen skulle vara mest betydande för världen. Jag tycker till att börja
med inte om att religionen skulle vara den ”sanna vägen”. Det är enligt mig bra
att få olika alternativ att välja bland.
Familjen
Vi måste kunna välja, oavsett om det är när vi är unga eller när vi är
äldre. Att bara utgå från en religion gör det svårt för just den valfriheten. Det innebär att barn som växer upp i en familj som bara utgår från religionen
måste uppfylla krav som barn uppfostrade i familjer som hävdar att vetenskapen
är rätt. Fundamentalistiska kristna eller muslimska familjer kan anse det värt att
utesluta sin son från familjen om det visar sig att han attraheras av andra
killar.
Sekularisering
Vetenskap behövs för vår utveckling och förståelse av världen. Annars
kommer samhället att stagneras och inte utvecklas. Precis som det var förr när
kyrkan var emot alla vetenskapsmän.
Vetenskapen
gör så att fler är öppensinnade och man kan bortse från vissa grejer som står i
bibeln eller välja att tolka koranen på ett annat sätt. Det behövs för att
religionen ska kunna utvecklas på ett sätt. Tolkningen och det öppna sinnet är
grunden för detta. Religionen kommer inte ändras, inte de heliga skrifterna,
inte ritualer men vi människor kan se de från olika perspektiv. Till exempel
frågan om abort och preventivmedel. Vi kan se att genom historien så har
kvinnor tvingats genomgå smärta på grund av oönskade graviditeter och barn har
dött vid tidig ålder på grund av svält. Vi vet alltså med oss att kvinnorna
inte själva alltid väljer att bli gravida. Den vetskapen och vetenskapen om
preventivmedel och hur kvinnans kropp fungerar borde anpassa synen på heliga
skrifter som säger att abort är fel. Det gäller detsamma för jämställdheten. Vi
vet med oss att kvinnor inte är biologiskt sämre än män och den vetenskapen bör
finnas för att troende ska bli mer öppensinnade för sin religion.
Kreationism
De som saktade ner processen till att få en alltmer sekulariserad undervisning till exempel var troligen kreationisterna. På SO-rummets hemsida står det beskrivet om vilka de var. Kreationister var alltså bibeltrogna kristna, främst i US under 1900-talet, och de ville absolut inte höras vid den förskräckliga evolutionsteorin. De tog fram ett begrepp så kallat Intelligent Design (ID) och med det menade de att evolutionsteorin inte kunde förklara komplexiteten hos varelserna på jorden. Utan det måste ha skett av en genomtänkt skapare ”intelligent designer”. Vetenskapsmännen ansåg dock att ID-teorin inte hade en vetenskapig grund att stå på och var därför inte kapabel nog att ha i undervisningen.[1] Även om denna teori om intelligent designer inte lärdes ut i skolan var det antagligen många som följde samma spår, i alla fall de kristna.
Diskussion
Att tänka livet som en process för att föröka sig känns väldigt känslolöst
då vi människor har ett medvetande och en förmåga att tänka till skillnad
från andra djur. Därför vill jag ha en djupare mening med mitt liv. Vad för
mening spelar ingen roll och att finna en mening till hjälp av en religion är
ju bara ett plus. Jag tror på vetenskapen om hur den förklarar världen vi lever
i, men jag tror även på att religion är ett bra sätt att finna en rimlig mening
med livet vi lever. Det finns inget sätt att säga vad exakt som är rätt eller
fel. Religionen kommer inte att ändra sig. Något som är rätt eller fel just nu
kommer vara det också. Det beror bara på tolkningen man gör för en själv. Men
vetenskapen kommer däremot förändras konstant. Det finns så mycket som vi inte
visste om världen för bara hundra år sedan och om hundra år kommer
vetenskapsmännen undra vad vi höll på med 2018. Tänk om religionen vinner då? Tänk
om rymdforskare om hundra år hittar ett universum, och i det universumet
hittas vår Gud. Vem har rätt och vem har fel då?
[1] Pernilla Alpmo,
läromedelsförfattare samt gymnasielärare i filosofi, historia och
religionskunskap, 6 april 2018 https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/religion-och-vetenskap#
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar